Sambandet mellan vaccin, parasiter och Alzheimers â ett vĂ€xande forskningsomrĂ„de
Alzheimers sjukdom Ă€r en komplex och Ă€nnu inte helt förstĂ„dd neurodegenerativ sjukdom som drabbar miljontals mĂ€nniskor vĂ€rlden över. Den kĂ€nnetecknas av minnesförlust, förĂ€ndrat beteende och gradvis försĂ€mring av kognitiva funktioner. Under lĂ„ng tid har forskningen fokuserat pĂ„ genetiska faktorer och ansamlingar av proteiner i hjĂ€rnan â sĂ„ kallade amyloidplack och tau-tovor â som de huvudsakliga orsakerna. Men pĂ„ senare Ă„r har ett nytt perspektiv börjat vinna mark: teorin om att kroniska infektioner och immunsystemets respons kan spela en avgörande roll.
Infektioner och inflammation i hjÀrnan
En vĂ€xande grupp forskare och lĂ€kare undersöker nu sambandet mellan lĂ„ngvariga infektioner och risken för att utveckla Alzheimers. Bland de mikroorganismer som studerats mest Ă„terfinns parasiten Toxoplasma gondii, herpesvirus (som HSV-1), bakterien Chlamydia pneumoniae och vissa typer av svamp. Dessa organismer har visat sig kunna ta sig in i hjĂ€rnan och utlösa inflammation â en reaktion som, om den blir kronisk, kan skada nervceller och bidra till de förĂ€ndringar som ses vid Alzheimers.
Denna sĂ„ kallade ”infektionshypotes” backas upp av flera studier som funnit spĂ„r av mikroorganismer i hjĂ€rnvĂ€vnad hos personer som avlidit med Alzheimers. Vissa forskare menar att amyloidplacken, som tidigare betraktats som skadliga avlagringar, i sjĂ€lva verket kan vara en form av försvar mot mikrober â kroppens sĂ€tt att kapsla in och neutralisera dem.
Parasiter i fokus
En av de mest omtalade organismerna i detta sammanhang Àr Toxoplasma gondii, en parasit som finns hos uppskattningsvis en tredjedel av vÀrldens befolkning. Den smittar frÀmst via kontaminerat kött eller kontakt med kattavföring. Parasiten kan ta sig in i hjÀrnan och ligga vilande under lÄng tid, men pÄverkar ÀndÄ immunförsvaret och kan förÀndra beteende och kognitiva funktioner.
Flera studier har visat att T. gondii-infektion kan vara kopplad till förÀndringar i hjÀrnan som liknar dem vid Alzheimers. Forskare undersöker nu om parasiten kan vara en bidragande faktor hos vissa patienter, sÀrskilt i kombination med andra riskfaktorer.
Vaccinationer och immunaktivering â en kontroversiell frĂ„ga
En annan aspekt som vissa forskare diskuterar Ă€r hur upprepad immunaktivering â till exempel genom infektioner eller Ă„terkommande vaccinationer â kan pĂ„verka hjĂ€rnan över tid. Vacciner Ă€r i sig inte farliga; de har rĂ€ddat miljontals liv och skyddar effektivt mot allvarliga sjukdomar. Men vissa menar att det Ă€r viktigt att förstĂ„ hur hela immunförsvaret reagerar pĂ„ en livslĂ„ng serie av immunstimulerande faktorer.
Hypotesen bygger pĂ„ att ett stĂ€ndigt aktiverat immunsystem â sĂ€rskilt hos personer med genetisk sĂ„rbarhet eller redan nedsatt immunförsvar â kan skapa lĂ„ggradig, kronisk inflammation i kroppen och hjĂ€rnan. Detta skulle i teorin kunna bidra till att trigga eller pĂ„skynda neurodegenerativa processer.
Det Àr dock viktigt att betona att detta Àr ett mycket kÀnsligt forskningsomrÄde. Forskningen Àr fortfarande ung.
Selen och Alzheimers â ett viktigt samband
Forskning visar att selen, ett livsviktigt spÄrÀmne, kan spela en roll i skyddet mot Alzheimers sjukdom. Selen hjÀlper kroppen att bekÀmpa oxidativ stress, som skadar hjÀrnceller och Àr kopplad till minnesproblem och kognitiv försÀmring. Studier har funnit att personer med Alzheimers ofta har lÀgre nivÄer av selen i blodet och hjÀrnan.
Genom att sĂ€kerstĂ€lla ett tillrĂ€ckligt intag av selen â via kosten eller tillskott â kan man stĂ€rka hjĂ€rnans naturliga skydd och eventuellt minska risken för neurodegenerativa sjukdomar. Forskningen pĂ„gĂ„r, men resultaten Ă€r lovande.