Sambandet mellan vaccin, parasiter och Alzheimers – ett växande forskningsområde
Alzheimers sjukdom är en komplex och ännu inte helt förstådd neurodegenerativ sjukdom som drabbar miljontals människor världen över. Den kännetecknas av minnesförlust, förändrat beteende och gradvis försämring av kognitiva funktioner. Under lång tid har forskningen fokuserat på genetiska faktorer och ansamlingar av proteiner i hjärnan – så kallade amyloidplack och tau-tovor – som de huvudsakliga orsakerna. Men på senare år har ett nytt perspektiv börjat vinna mark: teorin om att kroniska infektioner och immunsystemets respons kan spela en avgörande roll.
Infektioner och inflammation i hjärnan
En växande grupp forskare och läkare undersöker nu sambandet mellan långvariga infektioner och risken för att utveckla Alzheimers. Bland de mikroorganismer som studerats mest återfinns parasiten Toxoplasma gondii, herpesvirus (som HSV-1), bakterien Chlamydia pneumoniae och vissa typer av svamp. Dessa organismer har visat sig kunna ta sig in i hjärnan och utlösa inflammation – en reaktion som, om den blir kronisk, kan skada nervceller och bidra till de förändringar som ses vid Alzheimers.
Denna så kallade ”infektionshypotes” backas upp av flera studier som funnit spår av mikroorganismer i hjärnvävnad hos personer som avlidit med Alzheimers. Vissa forskare menar att amyloidplacken, som tidigare betraktats som skadliga avlagringar, i själva verket kan vara en form av försvar mot mikrober – kroppens sätt att kapsla in och neutralisera dem.
Parasiter i fokus
En av de mest omtalade organismerna i detta sammanhang är Toxoplasma gondii, en parasit som finns hos uppskattningsvis en tredjedel av världens befolkning. Den smittar främst via kontaminerat kött eller kontakt med kattavföring. Parasiten kan ta sig in i hjärnan och ligga vilande under lång tid, men påverkar ändå immunförsvaret och kan förändra beteende och kognitiva funktioner.
Flera studier har visat att T. gondii-infektion kan vara kopplad till förändringar i hjärnan som liknar dem vid Alzheimers. Forskare undersöker nu om parasiten kan vara en bidragande faktor hos vissa patienter, särskilt i kombination med andra riskfaktorer.
Vaccinationer och immunaktivering – en kontroversiell fråga
En annan aspekt som vissa forskare diskuterar är hur upprepad immunaktivering – till exempel genom infektioner eller återkommande vaccinationer – kan påverka hjärnan över tid. Vacciner är i sig inte farliga; de har räddat miljontals liv och skyddar effektivt mot allvarliga sjukdomar. Men vissa menar att det är viktigt att förstå hur hela immunförsvaret reagerar på en livslång serie av immunstimulerande faktorer.
Hypotesen bygger på att ett ständigt aktiverat immunsystem – särskilt hos personer med genetisk sårbarhet eller redan nedsatt immunförsvar – kan skapa låggradig, kronisk inflammation i kroppen och hjärnan. Detta skulle i teorin kunna bidra till att trigga eller påskynda neurodegenerativa processer.
Det är dock viktigt att betona att detta är ett mycket känsligt forskningsområde. Forskningen är fortfarande ung.
Selen och Alzheimers – ett viktigt samband
Forskning visar att selen, ett livsviktigt spårämne, kan spela en roll i skyddet mot Alzheimers sjukdom. Selen hjälper kroppen att bekämpa oxidativ stress, som skadar hjärnceller och är kopplad till minnesproblem och kognitiv försämring. Studier har funnit att personer med Alzheimers ofta har lägre nivåer av selen i blodet och hjärnan.
Genom att säkerställa ett tillräckligt intag av selen – via kosten eller tillskott – kan man stärka hjärnans naturliga skydd och eventuellt minska risken för neurodegenerativa sjukdomar. Forskningen pågår, men resultaten är lovande.